fredag 25 februari 2011

Min Resa


 Min långa resa är på väg att ta slut
Jag är närmare målet än någonsin
Denna gång skall jag våga mig enda fram
För att sedan hitta en ny spännande väg med sjuhelsikke mycket mer liv i längs vägen!

Jag och Fisen
Sista träningen jag stod på is 
efter en väldigt jobbig säsong både för mig och för folk omkring mig
Insåg inte ens själv varför folk var så överdrivna och oroliga
jag mådde ju fantastiskt!
Ett tag.....sedan förstod jag...jag är fast!
1 Juni 2009 åkte jag fullkomligt livrädd ner till
Varberg
för en 9 månader lång kamp!

Capio

Mitt andra rum efter sommaruppehållet

Första egna promenaden


Världens underbaraste pojk!
Många goa skratt hade vi ihop
och vi blev "niggah lova friends"
Solade och försökte få till en hyffsad bränna!

Träffade en vän för livet
Vi tog oss igenom många svåra saker tillsamans
och har även funnit stöd i varandra efteråt
En ängel för mig


<3
Perm
Fick äntligen lov att åka med lagett till Nittorp
tredje gången gilt
Var lycklig att få stå på isen igen 

En hemperm med mina syskon <3
Vinterns kyla hade gjort att Sisjön frusit till is
och det gick att åka skridskor på den
En väldigt kall men väldigt trevlig kväll!


Sista hem permen.
planen var att åka med laget och vara med när dom tävlade i jönköping VM-kval nr 2
Det slutade med att jag stod på is och tävlade det långa programmet
Kanske inte det bästa åket jag gjort men med tanke på omständigheterna
kände jag mig både nöjd och stolt efteråt
och jag var lycklig över att jag nu var på väg tillbaka till konståkningen igen!

Tävling i Schweiz och jag hade nu börjat åka på heltid igen
Här är jag med "min" Råna
En helt fantastisk människa och kan alltid få mig att le!
love you <3

VM Colorado- USA
Tävlingen gick på hög höjd och jag var nervös att jag skulle bli alltför påverkad av det
men det enda som var jobbigt var att luften var så torr
så man fick knapra lypsyl och dricka litervis med vatten
efter långa var hela munnen och halsen snustorr
Hade redan börjat falla tillbaka en hel del och allt kom över mig 2 dagar innan tävlingsstarten
men jag bet ihop och klarade av dagarna såpass bra att jag hade ork att åka

Stannade till i New-York med laget i 4 dagar
Shoppade massa och hade det riktigt trevligt
dock mådde jag allt sämre och efter dessa fyra dagar ville jag verkligen bara hem
USA var inte ett jätte roligt land att vara i med deras matkultur
Samma dag som vår hemresa så fick en vulkan på island ett utbrott
vårat plan var inställt och vi skulle tillbringa ytterligare 1 vecka på ett hotell mitt i ingenstans
där det enda som fanns att göra var att surfa på nätet eller gymma på hotellets gym
inte en jätte bra situation för min del...

Började umgås mer med min älskade Hashi igen efter att inte umgåtts så mycket då vi åkte i två olika lag
Fick dessutom reda på att hon valt att komma tillbaka igen
jag var överlycklig
Billig och bullig back together igen
Nu blev det inte riktigt så sedan i alla fall....
Bodde även hos henne i 1 vecka då hennes sambo var bortrest



Många dagar i ensamhet
gick på dagvård men
mådde allt sämre och sämre
fortsatte ner i vikt och tillslut skickades remiss till slutenvården
Jag var levande död orkade inte träffa folk 
blev svagare och svagare och jag insåg att någonting måste ske innan jag försvinner för gott

Min sjö
blev många turer här uppe både bra och dåliga
ångest
funderingar
beslut




Situationen blev ohållbar
Tog uppehåll i konståkningen säsongen 2010-2011 skulle jag inte vara med
Ett fruktansvärt jobbigt beslut och jag var otröstbar men insåg också
Det är ett ont måste
Blev inlagd på slutenvården 17 aug
Fruktansvärda dagar i början
ångest,oro och en hel del tårar var vad mina dagar bestod av
men sakterligen blev jag bättre starkare och mer och mer Sara igen

Fick besök några gånger av min kära tränare och henns super-sockersöta dotter
Blev lika glad varje gång dom kom och hälsade på

Skrevs ut i början av december
efter 16 långa veckor var jag nu redo att ta mig ann utmaningarna på hemmaplan
Var med laget på deras första tävling i Tjörn VM kval 1
Jag var ännu en gång överlycklig över att få vara med laget alla mina vänner mina tränare och lagledarna
min andra familj helt enkelt


Ett avslutat kapitel 
nu börjar mitt nya liv
Jag SKALL klara det denna gången
härifrån och framåt
jag KAN
jag VILL
jag SKA



VI TVÅ MOT VÄRLDEN
Finns ingen som du
min älskade Finne


"If you leave me can I come too?"
"Man får lov att vara som man är när man inte blev som man skulle"
<3
Älsk jo to oändlighetens oändlighet






1 kommentar:

  1. Vet inte vart jag ska börja... Din berättelse är så enormt rörande och bara att du berättar den såhär visar ju hur långt du har kommit i din kamp att bli frisk igen. Varje gång jag träffar dig ser jag mer och mer livsglädje och kämparglöd att verkligen bli frisk och det gör mig glad!! KRAM

    SvaraRadera